Den hemliga historien

Så har jag läst "Den hemliga historien" av Donna Tartt igen. Och precis som förra gången så lever jag mig in i boken och tror nästan jag är vän med Henry, Francis, Bunny och tvillingarna. Denna boken är helt klart en av de underbaraste böcker jag läst och jag vet knappt vad jag ska säga. Även "Den hemliga historien" ska användas till mitt projektarbete så har en liten mini-recension på den med. Själv tycker jag det lyser igenom rätt tydligt att jag älskar boken.

När Donna Tartt debuterade med ”The secret history” 1992(”Den hemliga historien”,1993), blev den direkt en jättesuccé och översattes till 23 språk. Det är inte svårt att förstå varför. Med en akademisk miljö i New England, en grupp intelligenta och rika ungdomar (som lever så avskärmat att de inte ens lagt märke till månlandningen), en säregen lärare och två mord kommer man långt. När dessutom karaktärerna blir så levande att jag kommer på med mig själv med att tänka ”Vad skulle Henry tänkt om det här?” är saken klar.

 

Jag antar att jag en gång i livet måste ha haft ett otal historier på lager, men nu har jag ingen annan. Det här är den enda historia jag någonsin kommer att kunna berätta.”

 

Så avslutas prologen och det är också så historien tar sin början. Richard Papen, uppväxt i Kalifornien har genom ödets nyck kommit in på ett universitet i Vermont, New England, och väl där blir han snart fascinerad av en grupp utvalda excentriska elever som studerar klassisk grekiska och den antika kulturen för en lika excentrisk lärare. Ganska snart får Richard, som sedan innan läst klassisk grekiska tillträde till gruppen och blir accepterad. Vad han inte vet om är att gruppen, som avskärmat sig så från den vanliga världen, försöker framkalla en slags extas med hjälp av till exempel alkohol och droger inspirerad av halvguden Dionysos och det gamla Grekland. När han till slut dras in i experimentet har det hunnit gå fruktansvärt långt.

 

Vad som gör historien berörande och medryckande är förutom det naturligt fantastiska upplägget för en bra berättelse dess karaktärer. Denna elitistiska grupp som man så starkt lever sig in i består av Henry, den snorrika och intellektuella ledaren som man aldrig någonsin förstår sig på men ändå fastnar för, den rödhåriga och homosexuella Francis, lättsamma och mer utåtvände Bunny som blir dödsdömd och så de änglalika tvillingarna Camilla och Charles. Och nu också Richard. Den anonyme och ganska tillbakadragna berättaren som skildrar denna historia för oss avskalat och utan några större moraliska betänkligheter.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0