"Onåd" - en roman om heder och utanförskap
De två senaste dagarna har jag läst lika många böcker. "Hur man botar en fanatiker" av Amos Oz och "Onåd" av J.M. Coetzee. Båda av böckerna är en del av min "litteraturresa" jorden runt som jag har som projektarbete.
Coetzees bok tyckte jag var väldigt lätt att läsa, även om jag har fått för mig att nobelpristagare är lite krångliga. Språket Coetzee använder i romanen är väldigt "rinnande", och att läsa var som att flyta med i en ström. En stark ström.
Den sydafrikanske författaren, fick nobelpriset år 2003 med motiveringen att han ”i talrika förklädnader framställer utanförskapets överrumplande delaktighet”. I romanen Onåd, som utspelar sig runt Kapstaden, beskriver han den medelålders och vita universitetsläraren Davids utanförskap, som han hamnar i efter att ha fått en relation med en av sina elever avslöjad. Folket runtomkring honom vill att han ska be om ursäkt och gå ner på knä, men David vägrar, stängs av från skolan och tar sin tillflykt till dottern Lucys gård.
Livet på gården flyter på i sin lantliga och sakta lunk tills en dag, då tre svarta män kommer till gården och våldtar Lucy brutalt, stjäl saker och misshandlar och försöker sätta eld på David. Efter detta överfall blir sig ingenting likt. David försöker gång på gång nå fram till sin dotter, och kämpar för sin dotters men också sin egen heder, men hon vill inte prata om det som hänt, vägrar att anmäla händelsen utan ser det som ett pris hon får betala för att leva som hon gör. Fadern själv är rasande, vill åt förövarna och när en av dem dessutom dyker upp hos, grannen och tillika en av arbetarna på gården, Petrus blir situationen ohållbar.
””Det var historien som talade genom dem”, försöker han till slut med som förklaring. ”En historia fylld med orättfärdighet. Se det på det sättet om det hjälper. Det verkade kanske personligt, men det var inte det. Det var ett nedärvt hat”.”
Så svarar David Lucy när hon i ett ovanligt utfall undrar varför männen som våldtog henne hatade just henne så mycket. Och det är också historien som ständigt är närvarande i den tid efter apartheid som Onåd beskriver. Det håller nämligen på att ske ett maktskifte i miljön runt Lucys gård där den svarta grannen Petrus inte längre är en dräng, utan en frivillig arbetare och dessutom håller på att ta över området istället för Lucy. Och efter överfallet blir Lucy svag, vilket affärsmässigt gynnar Petrus..
J.M. Coetzee i egen hög person
