Djävulen i kroppen

Det har inte blivit mycket skrivet på sistone. Det har varit en Italien-resa, studentvecka och annat. Har inte läst en bok på flera veckor. Men å andra sidan har jag ett väldigt lässug nu och ska krypa ner ikväll med en av alla böcker jag är sugen på.

Jag har ändå lyckats läsa några bra böcker sen sist. Som Djävulen i kroppen av Raymond Radiguet som är helt fantastisk enligt mig. Den kom ut 1923 och den blott 20-åriga författaren skulle komma att dö samma år i tyfus. Boken utspelar sig i Frankrike under första världskriget, en tid då många av landets män ligger och dör i de hemska skyttegravarna. Romanens huvudperson som är i skolåldern, blir älskare till en några år äldre ung kvinna, vars fästman är ute och krigar, och deras romans blir intensiv, passionerad men det unga paret vet också att deras förhållande har en tydlig tidsgräns, det kan inte hålla längre än till krigets slut.

Det slår mig hur mogen Radiguet låter, samtidigt som det inte känns högtravande utan "naturligt", och han beskriver kärlekens psykiska spel på ett finstämt sätt. Denna korta roman är i alla fall vacker som jag vet inte vad men aldrig krystad. Vackra saker kan ju så lätt bli överdrivna. Lyssna bara på denna meningen:

"Jag brann och var hetsad som människor som ska dö unga och måste ta för sig med båda händerna"

mmmmmm

Han verkar också haft en ganska fascinerande personlighet, och måste varit något av ett ungt litterärt geni. På omslaget går att läsa följande:

"Raymond Radiguet hade en egendomlig föraning av att han måste skynda sig, att livet var kort. Den sista dikten i diktsamlingen
Les Joues en Feu heter Un cygne mort (en död svan) och när han 1923 insjuknade i tyfus skrev han till en vän: "Hör på, jag har något förskräckligt att berätta. Inom tre dagar kommer jag att skjutas av Guds soldater." Han fick rätt så när som på en dag. Guds soldater låg före i tidsplanen."

Vidare går att läsa att han när han var 14 skrev dikter som skulle passa in i samtida diktantologier, och som 15-åring blev bekant med Frankrikes stora poeter på den tiden. Ja herregud, killen verkar ju i alla fall ha levat den korta tid han levde. Och det är mer än vad andra gör..


Raymond Radiguet

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0