youkissbythebook

De sjuka följder i ett samhälle likt Colombias. Yrkesmördare. "Falsos positivos" - de falska framgångarna. Och med det menas att folk förs bort och dödas, kläs i uniformer och vapen för att se ut som stupade gerillasoldater. Man vill att gerillan ska se svag ut. Det finns alltså en marknad för detta. Hur sjukt? Ibland tror jag att människans grymhet övervinner allt. Boken handlar också om kokain som politik. "War on drugs" - USAs över 11 miljarder spenderade dollar i narkotikakriget. Ett krig som tycks vara omöjligt att vinna. För hur långt har man egentligen kommit, har det ens skördats några framgångar, trots ofattbara investeringar? Och hjälper det när Bolivia, Peru och andra länder står redo att ta över som världens kokainnation, om man nu skulle komma till bukt med kokainet i Colombia? En annan fråga, legalisering eller inte?

Blir situationen verkligen värre av en legalisering? Kan det bli värre? Alla de modiga anti-drogkämparna. Folk som protesterar dör som flugor och ändå finns det folk som vågar vara emot och ifrågasätta makthavarna, kartellerna. Imponerande. Vilket helvete. Och vi är en del av det. Efter insikten man får av Cocaina skulle jag inte kunna bruka kokain med ett rent samvete. Det finns så många fel. Så många trasiga människor, sönderslagna liv, mördade söner. Jag kommer aldrig.